Kongahälla sigill 

När föreningen bildades, skapades ett emblem som blev ett varumärke för Kulturarv Kungälv. Grunden för varumärket är Kongahällas medeltida sigill med föreningens namn. 

​

Kungahällas medeltida sigill hittades vid Kastellegården i slutet av 1800-talet. Den latinska texten runt sigillet lyder: Sigillvm civitatis Kononggell, d v s Kungahälla stads sigill, troligtvis från 1200-talet. Vapnet består av ett torn med två portaler och framför tornet ringlar Kungälven eller som den kallas idag - Nordre älv. Tornet är flankerat av ett svärd och vad somliga anser vara en hund medan andra tolkar det som ett lejon. Anledningen till att man ibland tolkat djuret som en hund hör samman med legenden om anläggandet av Bohus slott 1308. Kung Håkan V Magnusson lär ha fått rådet att låta en hund dra fram de fyra hörnstenarna. Hunden är nämligen ett så troget djur att det aldrig skulle svika sin husbonde - och legenden fick rätt - Bohus svek aldrig trots minst tretton hårda belägringar.

​

Karl X Gustav, beslöt efter försvenskningen 1658, att Kungahälla skulle fråntas sina stadsrättigheter och att stadens insignium skulle bli landskapet Bohusläns vapen. Nu fick Kungälv ändå behålla sina rättigheter men beslutet om landskapsvapnet stod kvar. Det är därför vi fortfarande kan se likheterna mellan stadssigillet och Bohusläns vapen. Älven är dock borta och djuret är numera ett tydligt lejon.

Till historien hör också att första gången som landskapsvapnet användes i officiella sammanhang var det broderat på det täcke som täckte Karl X Gustavs kista efter att han avlidit i Göteborg i februari 1660.