Julebocken
Har använts som symbolisk figur i juletid under mycket lång tid i Skandinavien och norra Europa. Traditionerna kring julbocken är många och julbocken förekommer exempelvis i allehanda lekar och tävlingar och som prydnadsfigur, ofta gjord i halm eller uthuggen i trä.
Bocken som symbol
Bocken som symbol i Norden kan härledas från asatron där åskguden Tor hade en vagn som drogs av de två bockarna Tanngnjóstr och Tanngrisnir. Det finns teorier att traditionen med julbock härstammar från att man kring juletid slaktade en get.

Äldre historia
De äldsta beläggen i Norden för en bocktradition kring jul är från början av 1700-talet. Då gick ungdomar runt bland gårdarna och framförde enklare skådespel eller sjöng visor. En i sällskapet kunde då vara utklädd till bock, ibland med en mask gjord av halm, och som tack för uppträdandet fick de mat, dryck och pengar till ett gille som hölls i mellandagarna. Det hände att barnen blev skrämda av den utklädda bocken. I delar av Sverige fortlevde denna tradition till mitten av 1900-talet. Under 1800-talet förändrades traditionen gradvis till att en man från den borgerliga samhällsklassen utklädd till bock delade ut julklappar, på ett sätt som föregick jultomten.
Om förbud att gå med Julebock
Sedan Magistraten under den 4 i månad utfärdadt dess kungörelse mot tiggeriet här i staden i allmänhet, hafva stadens Äldste anhållit, att den här i staden inritade osed genom kringgående med den så kallade Julebocken, stjernan, högtidsmusique på gatorna eller utanför husen, som alt ha tiggeri till föremål och är endast tjänande till fåfänga, må blifa förbuden och avskaffad.
Och alldenstund Magistraten icke länge sedan af en brottmålsransakning halt tillfälle att erfara, att penningar som på sådant sätt blifwit ihopsamlade till fylleri blifwit använda; fördenskull och som allaföremämnda tillfällen endast för ett olofligt tiggeri äro att anse; alltså blifwer detsamma både nu och för framtiden härigenom förbudet, med utsatt wite af tio daler samt för föräldrar, husbönder, matmödrar eller mästare, om de tillåta deras barn, tjenstehjon eller lärogåssar, att på något av förenämnda sätt eller utom staden stryka ikring med tiggeri, men skulle ändå någon antingen hemma hos föräldrarna eller i tjenst eller lära warandes gåsse utom husbondens eller föräldrarnas vetskap slikt sig företaga, skall en sådan warda fasttagen och för Rätten ställ, samt efter dess ålder wanart till aga eller stock straff dömda blifwa.
Wid tio daler samt wite blifwer det äfven förbudet, att med musique på gatorna eller utanför husen både under instundandehögtid och framdeles kringstryka, såsom äfwen ett otilbörligt tiggeri, hvilket så wäl som det förra mera leder till högtidens ohelgade än firande.
Kungelfs Rådhus den 18 december 1786
Borgmästare och Råd
Information:
Borgmästare Adolf Nolleroth född 1745, död 1799 (54 år).
En Daler ca 30 kr i dagens värde.
Magistraten var i Sverige från medeltiden till kommunreformen 1862 det högsta styrande organet för städer med egen jurisdiktion.
En stock, straffstock, eller gapstock, var ett straffredskap bestående av en stock eller två plankor – förenade med gångjärn i ena änden och med en låsanordning i den andra. I anläggningsytorna fanns hål i vilka personens ben låstes fast.
Ver 1.0